"Nu tror jag inte längre på mig själv och jag har ingen annan än mig själv att skylla"

Går och tuggar på samma ställe just nu utan att komma någonstans. Det är inte lätt när det är svårt. Det är som att åka på en liten landsvägen, svänger jag av kommer jag tillsist till vändplatsen där jag måste åka den långa vägen tillbaka för att sedan vara tillbaka på samma ställe igen.



Tömmer mig på takar
det är över för gott
men att inget är för evigt är väl underförstått
Och jag gråter inga floder
källan är tömd och
glädje som fanns är sedan länge glömd


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0